Det känns som igår som
Bebis (nej han heter inte det på riktigt) faktiskt var just en liten bebis. Å nu är han
stora killen och två år och fyra månader. Vart tog tiden vägen?
Tänk att man kan
älska något så litet, så mycket att det känns som ens hjärta ska svämma över!!! Världens
mäktigaste känsla som bara blir större och större ju äldre de blir.
Jag är sannerligen en rik människa!!
KRAM
// Inredningsfrun
Pssssssss..... Snart ska jag och männen i mitt liv och åka på kalas. Mysigt!
Tittar in och önskar dig en trevlig helg! Kram Åsa.
SvaraRaderaVilken sötis du/ni har! Visst är han lik dig? Nu känner inte jag dig men det jag har sett på dina kort så verkar ni vara väldigt lika. :)) Tiden går så fort och dom växer så det knakar dom små liven. Kärleken till ens barn är obeskrivlig. Ha en skön fredagskväll. :)
SvaraRaderaSnart går han från att bli kallad bebis till storebror :-)
SvaraRaderaHa en fin fredgaskväll.
Vill kika in till dig och önska en trevlig helg! Och samtidigt tala om att jag har en utmaning till dig hos mig. Mvh Anna
SvaraRaderaHej, vad roligt att jag hittade hit. Vilken fantastiskt fin blogg du har, älskar ditt bildspråk. Ska bläddra lite i din blogg :) Kram/Veronica
SvaraRadera